Ingelas boktips

Om tiden och vattnet : en berättelse om vår framtid av Andri Snær Magnason
Boken inleds med raderna
”Du skyddar bara det du älskar,
du älskar bara det du känner till.
Du känner bara till det du fått lära dig.”
Andri Snær Magnason är född 1973 i en läkarfamilj på Island och är en av landet mest kända författare med utgivning på flera språk och med böcker inom barnlitteratur, skön- och debatt-/facklitteratur. I sin bok Om tiden och vattnet får glaciärer en alldeles särskild plats. Glaciären eller jökeln, utgör en betydande källa om det förflutnas växtliv och nederbörd, och de är mycket viktiga för balansen i jordens ekosystem. ”Jöklar är frysta manuskript som berättar historier, precis som trädens årsringar och sedimentära avlagringar, och ur dem kan man få information och skapa sig en bild av det förflutna. Jöklar rymmer berättelser om vulkanutbrott; de rymmer pollen, regnvatten och luftbubblor som redogör för atmosfärens kemiska sammansättning tiotusentals år tillbaka i tiden.” Det är också en bok om generationers avtryck, om författarens uppväxt och släkt och familjens intresse för den isländska naturen. Följ med på ett fascinerande läs-äventyr i sällskap med historiska och filosofiska funderingar genom ett oändligt tidsperspektiv där forskning om omfattade klimatförändringar beskrivs som mycket allvarlig. Det finns dock hopp om en framtid beroende på vad vi väljer. Nota bene, människan är definitivt inte skapelsens krona, möjligen ”en maska på skapelsens ena slitna raggsocka och vi hänger löst nu” för att citera Maria Westerberg, konstnär och pinnplockerska från Värmland.

Antigone av Sofokles. Tragedin Antigone är ett av den västerländska litteraturens mest spelade, lästa och översatta dramer. Den fick stor framgång vid premiären på Dionysosteatern i Athen omkring 442/441 f Kr. Av Sofokles 120 dramer är sju bevarade i sin helhet till eftervärlden. Sofokles föddes omkring 495 f Kr i den athenska förorten Kolonos och dog 406/5 f Kr, han blev således uppemot 90 år gammal. Han tillhörde, tillsammans med Aischylos och Euripides, de betydande tragöderna vid den här tid, vars dramer känns aktuella också idag. Sofokles var mycket framgångsrik och vann första pris 24 gånger vid den årliga Dionysosfestivalen och erhöll annars en andra plats. Han kom aldrig trea. Dramat Antigone ingår i en trilogi med Kung Oidipus och Oidipus i Kolonos.
Här nedan följer några rader ur dramat Antigone, ett samtal mellan de båda systrarna Ismene och Antigone.

Ismene - Det syns lång väg att något tynger dig.

Antigone - Då har du inte hört att Kreon har bestämt sig för att hylla en av våra bröder och att skymfa en? Eteokles har Kreon lagt i jorden enligt rättvisans och sedens bud./.../Men om vår stackars käre Polyneikes lik sägs att ett påbud gått ut att ingen får begrava och begråta det i hela stan. Hans kropp får inte sörjas eller gravläggas.

Ismene - Men kära syster är det så det ligger till, vad har jag då att vinna på att göra något?

Antigone - Tänk efter nu – är du beredd på att hjälpa mig?

Ismene - Med något farligt? Vad är det du tänker på?

Antigone - Om du vill hjälpa mig att bära bort vår bror.

Ismene - Och sedan begrava honom fast vi inte får? Envisas du, fast Kreon har förbjudit det?

Antigone - Han har ingen rätt att skilja mig från mitt.

Ismene - Men Antigone, glöm inte att vår far gick under som en avskydd och beryktad man, som själv kom på de hemska brott han begått och i förtvivlan stack ut sina ögon! Och inte nog med det hans hustru och hans mor, hon var ju bådadera. Tog ett rep och hängde sig. Våra båda bröder blev på en och samma dag varandras undergång.
Ska vi två nu – vi är de enda som finns kvar – utmana härskarens beslut och lagens makt? Vi får inte glömma bort att kvinnan ska vara sin man till lags och inte ta till strid.

Antigone – Ja akta dig för strid. Gör du som du finner bäst – så begraver jag min bror. Att dö för det blir något riktigt stort.

Ismene - Det blir din olycka! Jag fruktar för ditt liv!

Antigone - Jag klarar mig. Se till att hålla kursen själv!

Onåd, originalets titel Disgrace (Förnedring), av John M Coetzee.
Romanen Onåd har många nyanser men handlar främst om utnyttjande, underkastelse och om hudfärg. Mannens blick på kvinnan som objekt är uppenbar. Huvudpersonen David är en frånskild, vit medelålders man som jobbar som universitetslärare. Han tillfredsställer sina begär genom sitt maktkapital; att han är just vit medelålders man med inflytande. ”Han älskar med henne en gång till, på sängen i sin dotters rum. Det är skönt, lika skönt som första gången. /.../ Hon är snabb, och lysten efter erfarenhet. Om han inte känner en helt sexuell aptit hos henne, beror det på att hon fortfarande är ung.” Efter att det avslöjats att han haft en sexuell relation med en av sina studenter, vill skolledningen han att inte bara erkänner utan även visa offentlig ånger. Något han vägrar göra och väljer själv att sluta. Han upptäcker snart att vänskapskretsen vänder sig bort från honom. David tar sin tillflykt till dottern som bor på landet. När han väl bestämt sig för att ge sig iväg finns det inte mycket som håller honom kvar. Avfärd i gryningen och på förmiddagen når han staden Salem i östra Kapprovinsen. Hans dotter Lucys gård ligger några kilometer utanför staden. Främre tomtgränsen markeras av ståltrådsstängsel och täta sjok av krasse och pelargonier. Resten av framsidan är damm och grus. Här odlar hon grönsaker och blommor samt driver en inackordering för hundar. Under en fest hos en granne blir Lucy våldtagen av tre svarta män. Hon vägrar anmäla händelsen och väljer också att bo kvar på gården, vilket gör David rasande. Coetzee ställer frågan om försoning mellan svarta och vita i det Sydafrikanska samhället, och boken väckte stor debatt i Sydafrika när den gavs ut 1999. Coetzees återkommande motiv i sin litteratur är hur det sydafrikanska apartheidsystemet skapar och befäster sociala och mentala mönster hos människor över lång tid. John Michael Coetzee föddes1940 i Kapstaden, Sydafrika. Han är författare, översättare och litteraturkritiker. 2003 mottog han Nobelpriset i litteratur. Han bor numera i Australien.

Tullias värld av Kerstin Ekman. Tullia föddes omkring år 79 före vår tideräkning och dog år 45 före vår tideräkning. Hon var dotter till en romersk jurist, politiker och författare vid namn Marcus Tullius Cicero. ”Från den varma och susande abdomen som omslutit henne och skyddat henne krystades hon ut och sprattlade ner i en tid och värld. Naken bars hon fram till den som avlat henne och lades ner på golvet framför honom. Om hon haft pung och en liten lem hade hon blivit upptagen i faderns armar. Nu tittade han bara noga på henne och eftersom hon inte var vanskapt bars hon inte ut till traktens avfallshög. Han befallde att hon skulle lindas och ammas./../ Men att lilla Tullia var älskad av sin fader fanns ingen tvivel om, ty det vittnar de många brev han skrev till sina vänner där han kärleksfullt berättar hur mycket han älskade sin kloka, blygsamma lilla dotter Tullia. ”Flickan sköttes i en sluten kvinnovärld. Utanför hemmet var världen männens. Männen hade ett förnamn som Gaius, ett släktnamn som Furius och bland de förnämsta kunde man ha ett eget tillnamn som Pulcher ”den vackre” eller Magnus ”den store” en flicka gavs inget individuellt namn. Hon kallades för den feminina formen av släktnamnet”. Tullias lillebror fick naturligtvis alla faderns namn, Marcus Tulluis Cicero. Kerstin Ekman är född 1933 i Risinge församling i Östergötland. Hon är ledamot av Samfundet De Nio, en jämlik Akademi som delar ut litterära priser. Hon var ledamot i Svenska Akademien åren 1978–2018.

Slumrande minnen av Patrick Modiano. Detta är en självbiografisk roman där vi som läsare inte får veta namnet på berättelsens jag-person, bara att han är på flykt och att han samtidigt söker efter sina minnen. Han går hela tiden vilse i ett Paris som inte längre finns. Anteckningsböcker, namnlistorna och Paris-adresser, olika trappuppgångar, caféer och barer blir hållpunkter i texten som jag-berättaren tar hjälp av i sitt sökande. Skärpan på omgivningen ställs in, detaljer blir väldigt tydliga, och varje ord är viktiga ledtrådar i denna suggestiva roman där vad som är sant och inte sant bland minnena svävar fritt. Patrick Modiano föddes 1945 och växte upp i efterkrigstidens Paris där också många av hans böcker utspelar sig. Patrick Modiano debuterade 1968 och fick nobelpriset i litteratur 2014, med motiveringen ”för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”.

Swede Hollow av Ola Larsmo. Swede Hollow är en ravin i St Paul, Minnesota. Vid sekelskiftet 1800/1900 var platsen ett slumområde, där över tusen svenskar bodde. Idag är området en bördig dal utan några spår av det förflutna. Men då vid 1800-talets slut och in på 1900-talets början bodde här de invandrare som stod lägst på statusskalan, däribland svenskar, irländare och italienare. Några kunde så småningom komma ur misären och få bättre levnadsförhållande, men en stor andel blev kvar i slumområdet till sin död med daglönearbete under slavliknande förhållanden. Ola Larsmo belyser och lyfter fram de många svenskars livsöden, vars historia aldrig blev lika ”glamorös” som flertalet av de emigrantberättelser vi eljest får ta del av genom litteraturen. Ola Larsmo är född 1957 och var fram till 2017 ordförande för Svenska PEN. Han är aktiv som samhällsdebattör främst i DN.

Havets hundar av Agneta Arnesson Westerdahl. Följ med på en resa tillbaka till vår förhistoria och en svunnen tid, långt bort, men ändå helt nära vår. Genom skogsbarnet och ödesmön Saga, som står i kontakt med andeväsen och har örnen som beskyddare, får läsaren följa med tillbaka till 820-talet. Vi möter ett Norden före landsgränsernas tid. Romanen är en spännande skildring av den tidens samhälle och livet på storgården för både husfolket och deras trälar. Det blir långseglatser både i öster- och västerled, besök på vikingatida boplatser och betydande handelscentrum. Berättelsens huvudperson Saga måste fly barndomshemmet. Ett pris är satt på hennes huvud och under sin flykt kommer hon i kontakt med havshundarna, vikingatidens människohandlare. Förklädd till man lyckas hon till slut ta sig till Gotland, men är hon säker där? Författaren Agneta Arnesson Westerdahl är född 1955 och utbildad arkeolog och osteolog (läran om ben) och har bland annat jobbat som fornminnesinventerare och konsthantverkare. Genom sina romaner vill hon visa på likheter mellan dåtidens och dagens människor, när det gäller våra tankar, handlingar och trosuppfattningar. Agneta Arnesson Westerdahl bor på Fårö och är medlem i Fåröakademien.

Lucy av Jamaica Kincaid, en roman från 1990. Flickan Lucy åker som 16-åring ensam till USA och New York för att arbeta som barnflicka i en välbeställd familj. Allt är annorlunda och nytt, till och med solen är annorlunda. Det är en självbiografisk berättelse som handlar om att bli vuxen, att som ung söka sin identitet. Det är också en berättelse om mor-dotterrelation. Lucy är arg på sin mamma och öppnar inte breven hemifrån. När hon får dödsbud om sin styvfar förstår hon hur djupt hon älskar sin mor och att hon trängt tillbaka sin kärlek för att hon en gång känt sig sviken av henne. Författaren Jamaica Kincaid är född 1949 på den karibiska ön Antigua i Västindien som då var en brittisk koloni. Innan hon bestämde sig för att bli författare hette hon Elaine Potter Richardson. Jamaica Kincaid åkte själv som tonåring till New York för att arbeta som barnflicka i en familj. Samtidigt läste hon in högstadiet och gymnasiet på kvällarna. I en intervju berättar hon att hon besökte biblioteket, fick ett bibliotekskort och lånade en bok hon aldrig lämnade tillbaka. Den står fortfarande idag i hennes bokhylla. Det var en bok från 1944 av Gunnar Myrdal med titeln ”An American Dilemman The Negro Problem and Modern Democracy”.Hemma på Antigua ville de svarta inte beblanda sig med vita och begreppet rasism pratade man aldrig om.

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf. Berättelsen baseras på en verklig händelse från Solbergatrakten och utspelar sig i Bohuslän då landskapet fortfarande tillhörde Norge. Prästen herr Arne och hela hans familj blev mördade på Solberga prästgård 15 februari 1586. Herr Arne är en mycket rik man, men hans rikedom lär vara stulen från olika kloster. Det har även sagts en dag ska silverskatten bringa honom olycka. Så en afton vid kvällsvarden får hans hustru en hemsk vision, hon ser och hör okända män som slipar långa knivar på Branehög. De okända männen är egentligen tre skotska legoknektar, förklädda till garvargesäller. De får med sig silverskatten och bränner sedan ner prästgården i tron om att alla dör i lågorna, men fosterdottern Elsalill överlever. Hon hittas och tas om hand av en fiskarfamilj i Marstrand. Elsalills döda styvsyster går igen som vålnad för Elsalill och berättar sanningen om vilka som är mördarna. Det visar sig att Elsalills käraste, sir Archie, tillika en skotsk legoknekt, var en av banemännen den natten. En spännande och suggestiv berättelse fylld av övernaturliga händelser och märkliga människoöden. Selma Lagerlöf föddes 1858 på Mårbacka gård i Värmland där hon också avled 1940. I tjugoårsåldern lämnade hon hemmet för att utbilda sig till lärarinna vid Högre Lärarinneseminariet i Stockholm. Selma Lagerlöf mottog nobelpriset i litteratur 1909 och valdes in i Svenska akademien 1914. Hennes skildringar av människor är ofta inspirerade av sagor och legender kring folktro och övernaturliga händelser. Hon gifte sig aldrig, men hade ett kärleksförhållande med författaren Sophie Elkan och med politikern Valborg Olander. Det var inte opassande att kvinnor leva tillsamman vid den här tiden, ty en kvinnas sexualitet kunde förstås bara väckas genom en man.

Lilla smycket av Patrick Modiano. Det har gått många år sedan någon kallade Thérèse för Lilla smycket. En dag befinner hon sig på metrostationen Châtelet vid rusningstid då hon upptäcker en medelålders kvinnan klädd i en gul kappa som påminner henne mycket om modern som hon trodde var död sedan 10 år tillbaka. Thérèse beslutar sig för att följa efter kvinnan i den gula kappan. ”Jag måste säga något till henne, annars skulle hon till slut upptäcka att någon följde efter henne. Jag sökte efter en fras, så kort som möjligt. Jag skulle helt enkelt räcka henne handen och säga : Ni kallade mig Lilla smycket. Det minns ni säkert...” En smärtsam historia nystas upp som kretsar kring ensamhet, om att bli övergiven som barn och sökandet efter en identitet. Förträngda minnen kommer upp till ytan i denna täta och mycket gripande roman. Patrick Modiano är en fransk författare, född 1945 i Paris. Han debuterade 1968 och fick nobelpriset i litteratur 2014.

Mörkrets hjärta (Heart of darkness) av Joseph Conrad (1857-1924). Berättelsen utspelas under den belgiska exploateringen av Kongo. Boken är starkt präglad av sin tidsanda var det gäller synen på Afrika och afrikaner. Romanen som är självbiografisk kom ut i original 1902. Conrad skildrar den europeiska girigheten och exploateringen av Afrika med avsky, ändå är han i högsta grad själv delaktig. Berättare är sjökaptenen Marlow som för befäl över en flodångare och har i uppdrag att med sin besättning segla upp för Kongofloden till det innersta av Afrika, till den belgiska handelsstation längst in i mörkrets hjärta för att hämta hem mr Kurtz. I augusti 1890 ångar de ut från Leopoldville, vars områden är vita fläckar på européernas världskarta. Här i det okända härskar den vita elfenbensjägaren och despoten mr Kurtz som sägs ha blivit galen och som sprider stor skräck bland ursprungsbefolkningen. Conrad föddes i ryska Ukraina av polska föräldrar som Teodor Józef Konrad Korzeniowski. Båda föräldrarna dog i tbc när Conrad var 12 år gammal. Han drömde om att bli sjöman vid Engelska handelsflottan, den största i världen vid den här tiden. Som sjuttonåring kom han till Marseille i Frankrike och började jobba som matros hos den franska handelsflottan med målet att bli befälhavare på de stora segelfartygen.

Läs den underbara boken Sent i November av Tove Jansson.
Det var mörkt i tältet. Snusmumriken kröp ur sin sovsäck, de fem takterna hade inte kommit närmare. Inte ett spår av musik. Där utanför var det alldeles tyst, regnet hade upphört. Han beslöt steka fläsk och gick ner till vedboden efter bränsle. När elden tändes kom Hemulen och Filifjonkan ner till tältet, de stod och tittade och sa ingenting.
Snusmumriken frågade: Har ni ätit middag?
Vi kan inte, svarade Hemulen.
Vi kan inte komma överens om vem som ska diska.
Homsan, sa Filifjonkan.
Nej inte Homsan, sa Hemulen. Han hjälper mig lite i trädgården. Det är Filifjonkan och Mymlan som ska hushålla för de är fruntimmer, va? Har jag inte rätt?
Jag lagar kaffe och gör trevligt. Och Onkelskruttet är så gammal att jag låter honom göra vad han vill.
Hemuler ska alltid ordna och ordna! Utropade Filifjonkan.

De såg på snusmumriken båda två, ängsligt och ofrånvänt.
Diska, tänkte han. De vet ingenting. Diska, det är att singla en tallrik i bäcken, det är att skölja tassarna, det är att kasta bort ett grönt blad, det är ingenting. Vad talar de om?
Är det inte så att Hemuler alltid ska ordna och ordna? Frågade Filifjonkan. Det här är viktigt !

Snusmumriken reste sig, han var lite rädd för dem.
Han försökte hitta någonting att säga men ingenting verkade klarläggande och rättvist.

Plötsligt ropade Hemulen:
Jag ordnar ingenting! Jag vill bo i tält och vara fri!
Han rev upp tältdörren och kröp in, han fyllde hela tältet.

Du ser hur det är, viskade Filifjonkan.

Hon väntade lite, sen gick hon.

Snusmumriken lyfte stekpannan av elden, fläsket var svart.
Han stoppade sin pipa.
Om en stund frågade han försiktigt. Är du van vid att sova i tält?

Hemulen svarade dystert: Vildmarksliv är det bästa jag vet.
Nu var det alldeles mörkt. Men uppe i muminhuset lyste två fönster och ljuset var lika stadigt som för om kvällarna...” Citat, sidor 59-60.


En ny tid av Ida Jessen. Den 3 januari 1904 skriver Lilly Høy i sin dagbok. ”Jag är på väg nu. Allt är packat. Jag har inte ens tid att skriva det här. Jag fortsätter senare”.Friskolelärarinnan Lilly Høy anländer med tåg till byn Thyregod, ett blåsigt och något kargt landskap på Jylland. Hon ska precis påbörja sin lärartjänst i samhället. Efter några år gifter hon sig med ortens läkare, Vigand Bagge, som är tjugo år äldre. När hennes man Vigand blir sjuk och ligger för döden hamnar Lilly i ett tomrum. Hon insuper doften från hans kläder, och drar sig för att kasta dem. Men när hon för en tyst dialog med honom hör hon endast befallande korthuggna svar. Deras äktenskap hade saknat både närhet och ömhet, men Lilly som var en kvinna av sin tid, hade förstås troget följt sin make genom livet. Ida Jessen är född 1964 på Jylland i Danmark hon är författare och översättare och har skrivit flertalet romaner, noveller och barnböcker. Sedan 2012 är hon medlem av Det Danske Akademi.

Nada av Carmen Laforet. Boken handlar om den unga föräldralösa kvinnan Andrea som1944 anländer ensam och mitt i natten med tåget till Barcelona och släktingar på Calle Aribau. Andrea väcker upp hela huset med sin ankomst och familjen möter henne i hallen i sina långa vita nattsärkar. En efter en ger de sig till känna ur nattens skuggor. Den tidigare så praktfulla vackra paradvåningen på Calle Aribau har sannerligen falnat, den är nedgången, dammig, spöklik och kuslig. Den tidiga så förmögna familjen är nu på ruinens brant. Här bor den snälla förvirrade mormodern, den kontrollerande tant Angustias, vars rum är "som ett lyhört öra mitt i huset", den ängsliga och sköra Gloria som lever dubbelliv, den våldsamme Juan, och den konstnärlige Ramón. Andreas räddning blir en vänskapsrelation med den frisinnade och välbärgade studenten Ena, som Andrea lär känna på universitetet. Författaren Carmen Laforet föddes 1921 i Barcelona och flyttade som liten till Las Palmas med sin familj. Efter inbördeskrigets slut återvände hon till Barcelona för att studera filosofi och litteratur.

En begäran av Michèle Desbordes. Året är 1517 och de var fem som kom ridande, den yngste knappt tjugo år och den äldstes ålder obestämbar. Det var en gammal man, men smärt och rakryggad, vars skönhet drog blickarna till sig. Sällskapet hade färdats mycket länge. Hon, tjänarinnan, hade väntar på dem, och från Lyon och Romorantin hade det kommit bud. Hon hade tvättat, städat och brett ut fång av ljung på golven. Hon såg följet rida in genom den stora porten, lärjungarna och efter dem den äldre mannen. Mulåsnorna var tungt lastade med kistor de fört med sig från Italien. Den gamle mannen har fått en inbjudan av kungen för att tillbringa sin sista tid i Loirdalen i Frankrike. Han är vetenskapsman, ingenjör, konstnär och arkitekt och mycket intresserad av människans anatomi, en man med många drag av Leonardo da Vinci. Långsamt växer ett förtroende fram mellan tjänarinnan och den äldre mannen. Hon hade vant sig vid hans blick och sagt sig att husbonden hade rätt att iaktta sin tjänare på samma sätt som han iakttar ett träd eller färgen på himlen. Efter en tid, och i ett slags samförstånd dem emellan får han mottaga hennes önskan, hennes begäran.

Vikingafurstinnan : en historisk roman om Ingegerd – vikingatidens mäktigaste kvinna av Catharina Ingelman-Sundberg, författare och marinarkeolog. Det är oroliga tider i Norden och vikingafurstinnan Ingegerd och Olav den Helige ska gifta sig, men Ingegerds far, Olof Skötkonung, motsätter sig bröllopet, ty de ligger i fejd med varandra. Istället tvingas Ingegerd resa till Rus (Kievriket) för att gifta sig med Jaroslav den Vise, en äldre man hon aldrig mött. Stormännen hotar med uppror och Norge med krig. Ingegerd befinner sig mitt i stormens öga. Detta är en äventyrlig berättelse med verklighetsbakgrund om en omvälvande och spännande tid i början av 1000-talet där det politiska spelet står i fokus mellan dåtiden Norge, Sverige och Ryssland. Ingegerd föds som dotter till Olof Skötkonung och Estrid, en slaviska furstedotter. Ingegerd gifte sig 1019 med Jaroslav I av Kiev, född omkring år 978. Ingegerds ryska namn blev Irina. Hon dog 1050 som nunnan Anna i Novgorod i Ryssland. Hennes kvarlevor ligger begravda tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer. Det här är en berättelse om Ester och Isak, två unga människor och deras kärlek. Det är också en berättelsen om Isaks lillebror Anton som tog en annan människas liv. Anton, har hamnat i vad vuxenvärlden kallar "dåligt sällskap" och en dag har han varit med om att misshandla en jämnårig pojke till döds. ''Anton var där. Han var delaktig. Han ställde sig inte som en skyddade sköld framför Simon, han visade inget stort mod, inget beundransvärt civilkurage. Nej, han slog och slog. Och efteråt lämnade han Simon att dö”. Tragedin sätter den lilla byn på kartan. I Isaks familj blir inget som förr, de hotas och trakasseras. Isak känner sig medskyldig och får dåligt samvete för att han inte sett eller förstått tecknen. Men Ester sviker inte Isak och hans familj, hon stannar. Hon stannar ända tills hundarna kommer. Romanen skildrar två unga människors första kärlek, men också hur lätt det är för en ung person att bara glida med, ända ner i avgrunden. Det är en roman som blottlägger och väcker frågor. Jessica Schiefauer fick Augustpriset 2015 för boken ”När hundarna kommer” som bygger på en verklig händelse.

Bonjour tristess av Françoise Sagan (1935-2004). Françoise Sagan var en fransk författare som debuterade redan vid 19 års ålder. 1954 fick hennes bok Bonjour tristess mycket stor uppmärksamhet inte minst för sin frispråkighet i fråga om kärlek och romanpersonernas utsvävande livsstil. Romanen är en sommarlovsberättelse från Rivieran och handlar om sjuttonåriga Cécile som tillsammans med sin far, Raymond och hans unga älskarinna Elsa lever lugna dagar i en enslig belägen sommarvilla han hyrt åt dem. ”De första dagarna var strålande. Vi låg i timmar vid stranden tillintetgjorda av värmen och antog så småningom en frisk gyllenbrun färg, undantaget Elsa som blev rödbränd och fjällade. Pappa gjorde komplicerade benrörelser för att bli av med en begynnande mage, som illa anstod hans roll som Don Juan”. Deras softa och något nonchalanta tillvaro hotas den dagen fadern berättar att han planerar att gifta sig med den allvarliga och seriösa Anne, en kvinna som ser som sin uppgift att ge Cécile en ordentlig uppfostran. Cécile försvarar sin frihet och sätter igång ett beräknande och elakt spel för att peta undan Anne. Hon skapar ett suggestivt svartsjukedrama som leder till döden.

Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg. ”Ljudet av hjärtslag är öronbedövande över landskapet, sedan upphör det. Jag ser världen försvinna omkring mig, det gör inte ont längre, det gör ingenting längre.” Läsaren får följa den unga kvinnan Kristina som betraktar sitt liv efter sin död, där själva dödsögonblicket ständigt återkommer. En kort tid fick hon finnas i världen, tills någon valde att ta hennes liv och sprida hennes kroppsdelar i landskapet. ”Vi var alltså i skogen. Det var någon sorts skymning, men ingen sol, ett brunaktigt regnljus som sjönk över landskapet. Om jag hade kunnat ringa efter någon? Nej det hade jag inte, för även om det hade funnits någon att ringa till så hade tiden runnit ut. Nu var det bara det sjunkande undervattensljuset och de stora träden. Och det var bara vi, han och jag, och känslan av att vara ensamma kvar i världen var så stark att ingen verklighet hade kunnat ändra den. Han går tillbaka längs stigen. Solen är på väg ner på andra sidan sjön. Ett stilla regn som faller över skogen. Jag har alltid älskat regn. Alltid, så kort det var. Så kort det var, livet.” Sara Stridsbergs roman berättar om den absoluta utsattheten; om grymhet, ensamhet, längtan, flyktiga sinnesrus och om kärlek till sina barn.

Hilma : en roman om gåtan om Hilma af Klint av Anna Laestadius Larsson. Hilma af Klint föddes 1862 i en officersfamilj på Karlbergs slott i Solna. Hon kom att bli en pionjär inom det abstrakta måleriet och var långt för sin tid av manliga konstnärer som Kandisky och Mondrian. Hon var också en andlig sökare och tillsammans med några konstnärsvänner bildade hon gruppen De fem som höll regelbundna seanser för att få kontakt med Andevärlden. Hon målade stora monumentala bilder tänkta för ett slags tempel. På Hilmas egen begäran gömdes hennes konst undan tills långt efter hennes död. Ingen skulle ändå förstå som hon sa och kanske var hon också rädd att betraktas som en galen kvinna och spärras in. Hon gifte sig aldrig och levde ett ganska asketiskt liv med långa fasteperioder. I över tjugo år efter hennes död låg hennes målningar gömda på en ouppvärmd vind på Karlaplan i Stockholm hos brorsonen Erik. På 1960-talet ville Erik att Moderna och Nationalmuseum skulle ta emot målningarna men både Moderna och Nationalmuseum sa nej. Så, 1986 dök några av målningarna upp på en utställning i Los Angeles. Wow, succé! Vem var denna intressanta konstnär?

Den gamle och havet av Ernest Hemingway (1899-1961). Romanen skrev Hemingway när han var djupt deprimerad och som han själv uttryckte det ”nere som fan”. Den gamle kubanske mannen Santiago har inte fått någon fångst på över 84 dygn. Han ger sig ut på havet i sin lilla båt med målet att inte återvända förren han har fångat den riktigt stora fisken. Efter några dagar lyckas Santiago fånga en enorm spjutfisk, och efter en mycket långdragen kamp är till slut fisken surrad vid båten. Nu ska han hem och få upp den på land. Men så kommer hajarna. Nej går hela hans arbete förlorat nu? Hur ska det gå? Berättelsen om Den gamle och havet hade Ernest Hemingway fått höra redan på 1930-talet och gått runt med historien i över 20 år innan den blev en roman. 1954 mottog Ernest Hemingway Nobelpriset i litteratur.

Meningen med bin av Göran Bergengren från 2018 är en underbar liten bok om hans kärlek till bin, landskapet och livet. ” Idag kan jag se bina som fanns, bina som spår. Och jag vet idag att bina deltagit i skapelsen av det jag ser, ängarnas mångfald, åldriga aplar, de gamla päronträden, krikonriset, frukt och bär till liv. Det är en färd genom sekler ett tydligt före och som i varje stund burit framtidstro.
I detta är biet oegennyttans motor ett epicentrum. Utan bina rasar det största bygget som är landskapet”. Göran Bergengren beskriver sig själv som bina, ty han är hemkär precis som de. Han beskriver också om hur människor gjort avtryck och satt spår i landskapet såsom diken, stengärdesgårdar och att det bland annat är genom dessa avtryck som vi minns generationerna före oss. Om Göran Bergengren själv skulle människor säga,” Han hade bin, och kanske peka på några rester”.

Hon älskade av Helena Henschen (1940-2011). Romanen baserar sig på gamla dokument, dagböcker, brev, anteckningar och minnessaker som Helena Henschens farmor, Signe Thiel lämnat efter sig. Signe, föddes 1885 och var dotter till bankiren och senare, konstmecenaten Ernst Thiel (grundade Thielska Galleriet på Djurgården). I sekelskiftets Stockholm umgås Signe med anarkister och socialister, hon engagerar sig i samhällsdebatten och kvinnofrågor. Hon rör sig i kretsarna runt Ellen Key och upplever Berlin både före första världskriget och under mellankrigstiden. Under andra världskriget upplåter hon sitt hem åt judiska flyktingar. Hon gifter och skiljer sig två gånger, föder 6 barn och har en livslång kärleksrelation med Oskar Vogt, en tysk hjärnforskare och Berlins mest efterfrågade hypnotisörer. Det är en fängslande roman som ger en intressant inblick i svensk nittonhundratalshistoria och förhållandena under krigsåren i skuggan av ett krigshärjat Europa. Signe dör 1969. Hennes önskan är att det på gravstenen ska stå; Hon älskade.

Läs Emma Adbåges fantastiska bilderbok Gropen som hon vann Augustpris för 2018. Det är en bok om fantasins och lekens kraft och det är en bok för både små och stora där alla kan känna igen sig. När det är rast springer barnen på förskolan till ”Gropen” som ligger bakom gymnastiksalen. Någon tog bort en massa grus där för länge sedan och nu växer det buskar, sly och stubbar sticker upp lite varstans. Det är hur kul som helst att leka där, bygga koja, springa runt eller åka kana. Alla älskar ”Gropen”, utom de vuxna som avskyr den och förbjuder barnen att leka där. Någon kan falla och slå sig säger de vuxna. Men efter en vecka på den anlagda tråkiga lekplatsen börjar alla barnen leka på kanten till ”Gropen”. Det förbjuder de vuxna också och över helgen fylls hela ”Gropen” igen och är borta. Sorgen är stor bland förskolebarnen som bara står och tittar. Men så plötsligt upptäcker de ”Högen” en bit bort. Wow!!! ”Högen” med grus och stenar, stubbar, buskar och sly. Den är ju ännu roligare att leka på än både ”Gropen” och ”Kanten”.... En helt underbar och rolig bilderbok med mycket fina detaljer som pricksäkert fångar det uttrycksfulla minspelet och kroppsspråket hos barn och vuxna. Emma Adbåge, född 1982, är illustratör och barnboksförfattare.
”Jag är en ständig iakttagare och hämtar mycket från min absoluta närhet. Det gäller både i mitt skrivande och i bilderna när jag arbetar. Det är ofta detaljerna som gör det – ett ordval, en jacka, en ny typ av frisyr, ett missförstånd, en dum regel, en sked, en idé, eller en lek. Att betrakta beteenden, detaljer och interagerande mellan människor är det bästa jag vet”.

Afrikanen : ett porträtt av en far av Jean-Marie Gustave Le Clézio, en fransk-mauritisk författare, född 1940 i Nice. Föräldrarna var engelska medborgare med rötter i Bretagne och på Mauritius i Indiska oceanen. 2008 mottog han nobelpriset i litteratur. Boken är en djup och mycket personlig berättelse om fadern. Det är också en berättelse om Le Clezio själv, om barndomen i Ogoja, Nigeria, om landet de mötte och vad det gjorde med dem. Mötet mellan far och son, som måste skrivas för att äga rum, och det var i det litterära mötet som det blev tydligt för Le Clézio att den verklige Afrikanen var fadern. Efter några år i brittiska Guyana som läkare på floderna kom fadern till Afrika 1928. Vid andra världskrigets utbrott arbetade han som brittisk fältläkare i Nigeria och befann sig helt isolerad från familjen som bodde i Nice. Först 1948 återförenade hela familjen igen. En flera månaders lång båtresa förde dem till Nigerias kust varifrån de fortsatte till staden Ogoja. Den man jag mötte då när jag var 8 år gammal var sliten och åldrad i förtid. Han var som från en annan värld. Klädd i för breda och för korta byxor och de svarta läderskorna var täckta av damm. Han var lättretlig, fåordig, mycket auktoritär och full av egenheter och noga med ritualer, vilka var helt okända för oss barn. Ändå minns jag allt jag fick när jag kom till Afrika : en frihet som var så intensiv att den brände och berusade och som jag njöt av så starkt att den gjorde ont.

En berättelse om kärlek och mörker en självbiografisk bok av Amos Oz (2005). Amos Oz var en Israelisk författare och professor i litteratur, han var också fredsaktivist och arbetade för en tvåstatslösning. Han var ensampojken som kunde läsa när han var fyra år, uppfostrad i böckernas värld som han var. Som barn hörde han talas om pogromerna och Förintelsen i Europa. Han var då bara fem år gammal och drömde om att bli en bok, för böcker kan överleva pogromer, förintelse och krig och finnas kvar på något bibliotek någonstans i världen. Amos Oz föddes som Amos Klausner 1939 i Jerusalem, dåvarande brittiska Palestina. Föräldrarna var båda från rysk-judiska familjer i Östeuropa. Förföljelser av judar och pogromer ökade i Östeuropa under 1930-talet och många judar valde att fly. Amos Oz föräldrar var båda akademiker och mycket välutbildade. Modern Fania fick återkommande depressioner som hon inte fick hjälp med och för henne blev livet i det nya landet svårt. Trots sin gedigna utbildning förblev hon hemmafru. Instängd i den lilla mörka källarlägenheten satt hon ofta vid fönstret i sällskap med sin egen tystnad. Ett ensamt och enformigt liv som gjorde henne mycket olycklig. Hon tog sitt liv 1951 när Amos var 12 år. Efter moderns död talade inte fadern längre om henne. För att bryta sig loss från det instängda livet i den mörka källarlägenheten, för att ”få luft och nya tankar” flyttade Amos hemifrån redan som tonåring för att bo och arbeta på kibbutz. Han tog avstånd från fadern och bytte efternamn till Oz, som betyder styrka på hebreiska. Det är stundom en väldigt smärtsam läsning med den lilla familjen i centrum, pojken, modern och fadern. Amos Oz avled 79 år gammal i Tel Aviv den 28 december 2018.

Det är fortfarande ingen ordning på mina papper av Bodil Malmsten från 2003. Boken är en samling av noveller, dikter och iakttagelser, kort sagt en underbar liten samling texter med korta vardagliga reflektioner och iakttagelser. I förordet säger Bodil Malmsten att boken inte är en roman, ingen diktsamling och inte noveller. Det är texter som handlar om livet, från det mycket personliga till stora filosofiska frågor, där Bodil Malmsten iakttar omvärlden och ger oss sina bilder. Det är korta delar om livet och döden, om lycka, om skapandets vånda, det är längre texter om Marcel Proust (född 1871 död 1922, fransk författare och son till en läkare mest känd för verket På spaning efter den tid som flytt en romansvit i sju delar.) Hon nämner också gärna essäns fader, Marcel de Montaigne,(född 1533 på slottet Montaigne i kommunen Saint-Michel-de-Montaigne i Dordogne, död 1592 på samma slott. Montaigne var en inflytelserik fransk renässansförfattare). Boken Priset på vatten i Finistère från 2001, skildrar på ett nära och humoristisk sätt hennes år i Frankrike och byn Finistére. Diktboken Det här är hjärtat från 2015 blev hennes sista bok. Den består av en enda lång dikt som skildrar både kärlek och sorg. Om hur sorgen förlamar och förstenar, om hur omöjligt det kan kännas när den man älskar inte längre finns. Bodil Malmsten avled i februari 2016

Mannen som talade med elefanter : ett liv i frihet på den afrikanska savannen ”The Elephant Whisperer” av Lawrence Anthony. Lawrence Anthony föddes i Johannesburg i Sydafrika (1950-2012) och valde att ägna sitt liv att rädda hotade djur i Afrika. 2007 blev han tillfrågad om han kunde tänka sig att ta hand om en stor flock vilda elefanter som alla skulle avlivas om han inte förbarmade sig. Han valde att säga ja och lyckades på så vis rädda flocken. Elefanterna ansågs aggressiva och de misstrodde människor, inte konstigt sedan de blivit utsatta för tjuvjägare och ondska i mänsklig skepnad. Genom vänlighet, stort tålamod och mycket goda medarbetare fick han flocken att lita på människor igen. Lawrence Anthonys farfar utvandrade från gruvarbete i Storbritannien till gruvarbete i Sydafrika på 1920-talet. Lawrence egen far kom att arbetade inom försäkringsbranschen och Lawrence valde till en början samma bransch som fadern fortsatte senare även med fastighet. I mitten av 1990-talet köpte han viltreservatet Thula Thula i KwaZulu-Natal som är en provins i Sydafrika.

Finna sig av Agnes Lidbeck från 2017. Romanens huvudperson Annas självbild förändras dramatiskt när hon bli mor och trots konflikterna med sin man blir hon kvar med honom. Samtidigt söker hon bekräftelse i relationen med en äldre man, Ivan. Anna frågar sig om hon är attraktiv nog? Är hon attraktiv inför någon av de anonyma män hon möter i det offentliga rummet, ute i samhället? Vill någon ha henne också efter att hon fött barn? Agnes Lidbecks debutbok fick stor uppmärksamhet och i fokus kom feminism och de olika kvinnoroller det patriarkala samhället skapat. Eller om det är kvinnor själva som skapat detta; kvinnan som modern, älskarinnan och vårdaren. Recensenter ställde frågan om Anna må vara ”vit mans slav”? (”Vara Vit Mans Slav” är en dikt av Sonja Åkesson). Själv säger Agnes Lidbeck att hon främst är Humanist och att kvinnan inte är slav under just patriarkatet, ”vi är alla slavar under en massa saker” säger Lidbeck. Kom ihåg att boken är fiktiv, det är ett porträtt av en människa om än den kan tolkas feministisk, politisk och samhällskritisk. Agnes Lidbeck framhåller samtidigt att kvinnan har olika roller, hon är mamman, hon är den åtråvärda och hon är den omhändertagande.

Den rödhåriga kvinnan av Orhan Pamuk, född 1952 i Istanbul. 2006 tilldelades han nobelpriset i litteratur. 15-årige Cem Çelik växer upp i 1980-talets Istanbul. Fadern är ägare till ett apotek, men är sedan en tid försvunnen. Då han är politisk aktiv har han vid tidigare tillfällen hämtats av polis och fängslats. Men denna gång gäller försvinnandet inte politik utan kärlek till en annan kvinna. För att uppnå sin dröm om att kunna studera till ingenjör tar Cem jobb som lärling hos brunnsgrävaren Mäster Mahmut. Mäster Mahmut blir som en fadersgestalt för Cem, något som förstärks när de om kvällarna berättar historier för varandra. På en utflykt till en närbelägen by blir mötet med ett teatersällskap omvälvande för Cem. Han blir nyfiken och dras till sällskapet och fram för allt till den attraktiva rödhåriga kvinnan. Cem blir förälska och tanken på henne lämnar honom ingen ro. En kväll berättar Cem myten om kung Oidipus (Sofokles drama från 400-talet f. Kr. Oidipus som äktade sin mor och dräpte sin far). Det visar sig nämligen att den rödhåriga kvinnan en gång i tiden varit faderns flickvän.

Arv och miljö av Vigdis Hjorth från 2018. Berättelsen berör stora frågor som mörka familjehemligheter, orättvisor, övergrepp, våld och skuld. Men framför allt handlar den om att inte blir lyssnad till, att inte få göra sin röst hörd. Genomgående i berättelsen belyses spörsmålet, kan vi lämna barndomen bakom oss eller kommer allt vi varit med om som barn att följa oss till livets slut? Romanens huvudperson Bergljot är äldst av fyra syskon och när föräldrarna berättar att yngsta döttrarna, Astrid och Åsa ska få ärva de båda sommarstugorna ställs allt på sin spets och arvstvisten tar sin början. Bergljot och brodern Bård får nöja sig med en blygsam kompensation. Bergljots trauman från barndom är många och hon har aldrig fått ordet, hon har aldrig fått komma till tals, men nu kräver hon att bli lyssnad på. Eftersom boken delvis är självbiografisk har den fått mycket stor uppmärksamhet i Norge och författarens lillasyster, Helga Hjorth, har publicerat en svars-roman, en alternativ bild av familjen. Vigdis Hjorth är född 1959 i Norge och har skrivit flera prisbelönta böcker.

Den sårade divan : om psykets estetik 2015, av Karin Johannisson (1944-2016), författare och professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Karin Johannisson undersöker växelspelet mellan individ och sjukidentitet. Hon skriver om Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. Trots sin psykiatriska diagnos behåller de sin professionella identitet livet igenom. Johannissons resonemang och underlag baseras på patientjournaler och beskrivningar av samtidens syn på kvinnligt konstnärskap och galenskap. Hon använder begreppet ”diva” som hon jämför med ”operadivor” som på scenen ”spelar ut med starka känslor” (vansinne, leda och ångest). Agnes von K, Sigrid H och Nelly S använder sina egna diagnoser som spelplaner och ansåg sig själva vara divor. ”Agnes von K ligger i långbad på Beckomberga och röker. Studera medpatienterna med journalistisk blick, härjar med rutinerna, driver med läkarna och klaga på sköterskorna bristande på sex appeal. Sigrid H är arg och halsstarrig. På Beckomberga har hon enskilt rum, klär sig i modekläder, läser dagstidningar och beställer frukt, kex och mineralvatten från exklusiva butiker inne i Stockholm. Hon kan vara sexuellt skamlös, spydig och sarkastisk. Och i sitt enskilda rum på samma dårhus gestaltar sig Nelly S som sprött författar-jag med sårmärken. Läser beundrarpost och konverserar älskvärt sin läkare. När hon 1966 tar emot nobelpriset i litteratur är han hennes kavaljer.” De begåvade konstnärerna Agnes von Krusenstjerna (1894-1940), Sigrid Hjertén (1889-1948) och Nelly (född Leonie) Sachs (1891-1970) fick alla psykiatriska diagnoser och i Johannissons bok ligger fokus på sjukdomshistorierna - inte konstnärskapet i sig. Hon sätter även fokus på en skamlig vård- och kvinnohistoria som vi ständigt behöver påminnas om. Jmf boken om läkaren Ada Nilsson av Kristina Lundgren.

Tove Folkessons tre böcker som inleds med romanen Kalmars jägarinnor (2013). Tove Folkesson föddes1981 i Stockholm och växte upp i Kalmar och bor nu på Öland. Hon har bland annat studerat språk, musik och arkitektur. I boken Kalmars jägarinnor möter läsaren ett gäng tonårstjejer i 1990-talets Kalmar. ”Kalmars jägarinnor” räds sannerligen ingenting och tänjer gärna på gränserna. De dricker alkohol, röker hasch och hånglar med fel killar, för man måste ju testa allt. I del två, romanen Sund (2015), skildrar Tove Folkesson känslan från Kalmars jägarinnor i gestalt av Eva Zackrisson från tjejgänget. Eva flyttar till Stockholm och börjar studera på Arkitekthögskolan. Hon känner sig ensam, utanför och mycket är främmande, alla sköter sitt och stressar hem efter skolan. I sin isolering börjar Eva söka sig tillbaka till sitt barndomslandskap, till Öland. I del tre, romanen Ölandssången (2017), återvänder Eva Zackrisson till Öland. Här finns mormor som är Evas ankare och trygghet. Både mormor och platsen känns som en varm omfamning. Allting ha förändrats utom mormor. Hon dricker kaffe vid samma tid varje dag, sittandes på den gröna karmstolen vid köksbordet. Och hon diskar vid samma tid varje dag. Men vad är då ”Ölandssången”, och finns den i verkligheten? Ölandssången är en vaggsång i moll som håller om, är tröstande och ger lugn. Den är både storslagen och väldigt lågmäld, säger författaren Tove Folkesson.

Eva Bonnier ett konstnärsliv av författaren och konsthistoriken Görel Cavalli-Björkman som varit intendent och forskningschef på Nationalmuseum. Eva Bonnier föddes i Stockholm 1857 i en bemedlad förläggarfamilj. Hon var dotter till bokförläggaren Albert Bonnier och Betty Rubenson. Som18-åring började Eva på August Malmströms målarskola och senare studerade hon vid Konstakademien, avdelningen för kvinnor, även kallad ”Fruntimmersavdelningen”. Vid 26 års ålder åkte Eva till Paris där hon studerade vid Académie Colarossi. Åren i Paris kom att betyda mycket för hennes konstnärskap Eva Bonnier hade ett förhållande med skulptören Per Hasselberg, bördig från Hasselstad i Ronneby kommun. Senare i livet kom hon att arbeta alltmer med konsthantverk och blev också en betydande mecenat för konstnärer som Carl Eldh och Carl Milles. Mycket av materialet i boken kommer från Eva Bonniers egen brevkorrespondens, vilket gör innehållet mycket personligt. Eva Bonnier dog den15 januari 1909 efter ett fall från ett hotellrumsfönster i Köpenhamn endast 51 år gammal.

I min trädgård vill jag vara Karin : en praktiskt trädgårdsberättelse från Sundborn av författaren och trädgårdskunniga Elisabeth Svalin Gunnarsson. Läsaren får följa med på en vandring i Karin Larssons trädgård i lilla Hyttnäs i Sundborn kring sekelskiftet 1900. Här bodde och verkade konstnärsparet Carl och Karin Larsson med stor framgång. Karin var en viktig och betydande inspirationskälla för Carls skapande och måleri. Hon var utbildad textilkonstnär och hade en stor passion och fallenhet för inredning, textiler, möbeldesign och även trädgård. Hon kombinerade gärna och ofta dåtidens moderna influenser från Arts & Crafts rörelsen med det traditionella och funktionella.

Första boken i Stadserien av Per-Anders Fogelström med titeln Mina drömmars stad som kom ut 1960. Hela Stadserien omfattar fem böcker och berättar om Stockholm och dess människor under 100 år, från 1860 till 1960. Huvudpersonen i första boken är Henning som varit på vandring under en vecka när han äntligen anländer till Stockholm. Staden är smutsig och lerig, men också skimrande och vacker för en ung man med längtan och förhoppningar om ett annat liv. Han tycker sig komma just under rätta ögonblicket, sida vid sida med den nya tiden. Henning blir bästa vän med Tummen och träffar också sin stora kärlek Lotten. Henning är själva ”idealet”, han sliter och gör rätt för sig. Han är dygdig, strävsam, hel, ren och nykter, ändå går han under.

En mörderska bland oss av Hanna Kent, (2014). ”Du Agnes Magnúsdóttir, har befunnits skyldig för medhjälp till dråp. Du Agnes Magnúsdóttir, har befunnits skyldig till mordbrand och anstiftan till mord. Du Agnes Magnúsdóttir, har blivit dömd till döden.” Året är 1830 och två personer ska avrättas. Det är en kall och fuktig dag i januari. Platsen är norra Island och ljudet av det första yxhugget ekar genom dalen. Sin sista dag i livet får Agnes nya kläder till avsked, som vore det en begravningssed (rit). Originalets titel är just Burial Rites. Boken bygger på en sann händelse om pigan Agnes Magnúsdóttir som blev den sista personen att avrättas på Island. I väntan på att domen ska verkställas inhyses hon på gården Kornsá. Till en början undviker familjen på gården Agnes, men med tiden mjuknar de något och långsamt växer ett slags vänskap fram mellan henne och familjen.

Den osynliga väggen av Harry Bernstein (2006). Harry Bernstein (1910-2011) debuterade 2006 med sin självbiografiska bok Den osynliga väggen när han var 96 år. Boken tillägnar han sin mamma ”som gav så mycket och fick så lite tillbaka. Kan den här boken gottgöra? Kan någonting?” Boken är en barndomsskildring med början under åren före Första världskriget. Vid Brook Street i de fattiga kvarteren i Lancashire, nordvästra England bor fyraårige Arry som är yngst i en judisk fembarnsfamilj. Modern är varmhjärtad, uppfinningsrik och mycket kärleksfull, medan fadern är en butter, arg och muttrande man med alkoholproblem. Läsaren får lära känna det myllrande livet med judar och kristna på var sida om gatan sedd ur en liten pojkes ögon, som är Arrys värld. Berättelsen skildras med allvar, humor och kärlek, en förbjuden kärlek, en som river ner ”osynliga” väggar.

Mary Wollstonecraft bok Till försvar för kvinnans rättigheter som enkelt kan sammanfattas ”intet nytt under solen” Nåväl, en smula bättre har det kanske blivit för kvinnorna i vår del av världen. Mary Wollstonecraft föddes 1759 i en välbärgad familj i England och hennes skrifter om kvinnans rättigheter kom ut 1792. Hon var starkt påverkad av den franska revolutionen, hon födde barn utanför äktenskapet, levde särbo och försörjde sig själv. I sina texter kritiserar hon själva kvinnorollen och säger till sina medsystrar ”skaffa er det rena sinne som endast ett uppfyllande av plikter och sökande efter kunskap förmå skapa annars fastnar ni i ett tvivelaktigt tillstånd av beroende och blir älskade endast så länge ni är vackra”. Detta i en tid då kvinnor inte ansågs kunna tänka själva. Kvinnor var av naturen underställda männen, med egenskaper som känslosamma och omhändertagande. Mary Wollstonecrafts åsikter var under den här tiden rent skandalösa och föll sannerligen inte i god dager varken hos kvinnor eller män. Hon dog i barnsäng 1797, blott 38 år gammal. Hon var mor till författaren Mary Shelley, känd för sin roman Frankenstein.

Theodor Kallifatides bok Ännu ett liv.Kallifatides har bestämmer sig för att sluta skriva, inga fler historier finns att berätta och han gör sig av med arbetsrummet han gått till varje morgon. Har han nått vägs ände? Men så en dag börjar boken Ännu ett liv ta form och han hittar tillbaka till skrivandet igen. Det är en personlig, ärlig och filosofisk läsning om livets gång och berör minnet, kärleken och åldrandet. Theodor Kallifatides är en känslig iakttagare av det lilla i vardagen, han är en lyssnare och en genuin människokännare. Han föddes 1938 i byn Molai på Peloponnesos i Grekland och kom till Sverige när han var 25 år gammal. Kallifatides hoppade av dåtidens Svenska för invandrare, där fraser som ”Fröken Persson kommer från Borås” skulle läsas högt och som han ansåg ”för dumt”. Istället började han läsa August Strindberg för att lära sig svenska och lyckade riktigt bra. Han har alltsedan dess fortsatt att utforska och lära känna språket som i hans texter präglas av sann musikalitet.

Läs den viktiga boken Frågor jag fått om Förintelsen av Hédi Fried som kom 2017 och som blev Augustprisnominerad. Hédi Fried föddes 1924 i en judisk familj i Sighet i Rumänien. Den 18 maj 1944 anlände Hédi Fried tillsammans med tusentals andra kvinnor, barn och män till Auschwitz, där doktor Josef Mengele, kallad Dödsängeln, stod och pekade åt höger och åt vänster. Hon överlevde Auschwitz och Bergen-Belsen och kom till Sverige 1945. Hédi Fried har publicerat flera debattartiklar, böcker och hon har föreläst om Förintelsen i många år, främst i skolor runtom i Sverige för att förmedla kunskap om Förintelsen och för att motverka rasism. I boken har hon samlat ett urval av de många frågor hon fått under sina föreläsningar, tillsammans med svar. Frågor som; Hur kunde ett helt folk ställa upp bakom Hitler? Varför gjorde ni inte motstånd? Vad hjälpte dig att överleva? Har du träffat en förövare? Kan du förlåta? Skulle det kunna hända igen? 1984 grundade Hédi Fried ett socialt center för överlevande från Förintelsen inom den judiska församlingen i Stockholm. Ett lyssnartips är Hédi Frieds Sommarprogram i P1 från 8 juli 2015.

Håkan Nessers bok Levande och döda i Winsford som är en lågmäld och mycket spännande psykologisk roman, en berättelse med ett krypande obehag. Huvudpersonen är en kvinna i medelåldern som reser inkognito med sin hund, en rhodesian ridgepack, som ända sällskap. Det är sent på hösten när hon anländer till byn Winsford i sydvästra England. Hon hyr ett ensligt gammalt stenhus hus på heden och hennes avsikter med vistelsen är oklar. Hon har ett mörkt förflutet och en historia som hon försöker komma undan, men som Bob Marley sjunger ”You're running and you're running and you're running away, but you can't run away from yourself... Så vad händer? Jo, hennes obskyra förflutna hinner till sist ikapp..

Biblioteket tipsar om Lasse Bergs Kalahariserie som rymmer tre böcker.

Första boken är Gryning över Kalahari från 2005. Här berättar Lasse Berg hur människan blev människa, med en tillbakablick på en sådär ynka 6 miljoner år. Mänsklighetens vagga och vår moderkontinent visar sig vara Afrika och för ca 200 000 år sedan uppträder de första moderna människorna här och en liten grupp av dem blir våra förfäder. Genom resor och intervjuer med de absolut främsta och ledande forskarna inom områden som paleontologi och arkeologi sammanfattar Lasse Berg den senaste kunskapen om vårt ursprung. Vi härstamma från Afrika, de afrikanska vidderna som går från horisont till horisont. Här har genom tiderna den ena efter den andra ”människoarten kokats fram” och av ett trettiotal hominider finns bara vi Homo sapiens kvar. Vår längtan och nyfikenhet förde oss sedan till andra världsdelar och länder. Med stor bredd, källkritisk insikt och humor vägleder Lasse Berg oss genom människans otroligt spännande och intressanta utvecklingshistoria.

Den andra boken i Lasse Bergs Kalahariserie är Skymningssång i Kalahari; hur människan bytte tillvaro (2012). Skymningssång i Kalahari har fokus på vilka liv vi, Homo sapiens egentligen är ämnade för. Inget givet svar förstås, men något som är säkert är iallafall att vi är optimister, allätare och nyfikna av naturen samt att vi har en överlägsen förmåga till samarbete i jämförelse med andra arter på vår jord. Vi är bättre på att kommunicera, vi är också förutseende och pratar gärna ihop oss för att hitta lösningar. Historien tar såklart sin början på vår moderkontinent Afrika som vi sjungande och dansande lämnade av nyfikenhet och längtan efter det okända…

Ut ur Kalahari – drömmen om det goda livet är den tredje och avslutande delen av Lasse Bergs Kalahariserie om människans ursprung. ”Vi är som art vana vid lugn och ro, stillhet mellan de vida horisonterna, badande i Afrikas ljus och grönska. Nu är vi omgivna av en svårgenomtränglig bullermatta och att få sand mellan tårna är ett stort och kostsamt projekt”. Världen över har människor fått det bättre. Människor lever längre, är mer välnärda, mindre fattig och upplever mer fred och mer demokrati. Lasse Berg återblickar och bjuder med läsaren tillbaka till olika länder och platser i Asien och Afrika där han tidigare bott och arbetat. Här möter han samma människor och familjer igen, vilka fått det betydligt bättre. Lasse Bergs tre böcker om människans ursprung och utvecklingshistoria kan sammanfattas med raderna. ”Jobba inte mer än tre timmar om dagen. Använd resten av tiden att ha trevligt med familj och vänner. Sociala medier är bra men glöm inte bort att livet består av mer än bokstäver. Våra andra sinnen är minst lika viktiga: att ta på varandra, rösterna, betydelsen av att läsa andras ansikten, känna den andres doft”. Och till sist, Bonoboer har rätt – make love not war!

De oroliga av Linn Ullmann. Här berättar Linn Ullmann om sin uppväxt i en känd familj. Hon föds 1966, mamma är Liv Ullmann 28 år och pappa är Ingmar Bergman 48 år. Pappan, den upptagne regissören lämnar snart familjen för att arbeta. Linn växer upp med sin mamma Liv Ullmann som är en berömd skådespelerska som också jobbar mycket. Ständigt längtar Linn efter sin mamma, hennes doft och hennes långa hår att gömma ansiktet i. När mamma Liv inte ringer vid avtalad tid så blir dottern Linn väldigt orolig och känner stark ångest för det har förstås hänt mamma något hemskt, och tänk om hon är död. De oroliga är en berättelse om ensamhet, om minnen och om den ständiga längtan hos de oroliga människor romanen gestaltar. När Linn var två år och skulle döpas fick hon ett brev av sin pappa där han skrev ”Jag önskar dig ständig längtan och förhoppningar för utan längtan kan man inte leva”. ”Vad menade han med det? Jag längtar efter mamma hela tiden.”

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg som belönades med Augustpriset 2012. Det är augusti 1944 och David Rosenberg sitter på ett tåg mot döden. Han har just lämnat ghettot i polska Lodz och Auschwitz är slutstationen. Han överlevde åren i ghettot. Han var där när Chaim Rumkowski, ordförande för judarnas äldreråd, höll sitt tal och bad alla ”fäder och mödrar, ge mig era barn”. Rumkowski köpslog med nazisterna och i utbyte mot alla barn under tio år och alla äldre och sjuka trodde han sig kunna rädda resten av ghettots befolkning. Men i nazisternas plan skulle ingen skonas. Undan för undan skärs förbindelserna till det förflutna av och därmed förbindelserna till mänskligheten. Göran Rosenberg följer sin far i fotspåren och reser i östtyska avfolkningsbygder, forskar i lokalhistorien och uppsöker platser från krigsåren. David Rosenberg kom till Sverige några månader efter krigsslutet, här återförenades han med sin ungdomskärlek Halinka och de gifte sig. Sonen med det svenskklingande namnet Göran föds 1948, och ett nytt liv med drömmar och förhoppningar tar sin början…

Ödets hav av Elisabet Nemert. En historisk äventyrsroman som utspelar sig på Gotland och i Ryssland under 1300-talet, en svår tid med digerdödens härjningar och danskarnas erövring av ön. Vi får följa den välbemedlade familjen Ekens, främst utifrån dottern Aurora Ekens liv och upplevelser. Vi får också lära känna Elin Persdotter som föddes i den fattiga delen av Visby. Digerdöden utplånar hela hennes familj och hon står helt ensam och utblottad. Till slut hittar hon mat och husrum hos Aurora Ekens där hon får tjänst som piga. De båda kvinnorna kommer varandra mycket nära och det är en början på livslång vänskap. Aurora Ekens gifter sig med den förmögen tyske köpmannen Claus Pleskow, men äktenskapet blir en besvikelse. Efter makens död i kriget mot danskarna har hon svårt att värja sig mot sin obehaglige svåger som till varje pris vill äga henne. För att komma undan flyr hon till farbrodern i Novgorod i Ryssland. Hennes liv tar nya vägar med svåra prövningar och farofyllda äventyr, men också vänskap, tillit och genuin kärlek.

Expeditionen – Min kärlekshistoria av författaren och läkaren Bea Uusma. Tänk att tryggt tillbakalutad hemma i favoritfåtöljen, förflyttas mer än hundar år tillbaka i tiden och följa med på en hisnande och spännande polarexpedition. Det är söndagen den 11 juli 1897 och väntan har varit lång, men nu äntligen är vindarna de exakt rätta och vätgasballongen kan lyfta. Platsen är Spetsbergen och målet är Nordpolen. Ombord finns ingenjör Andrée 42 år, Frænkel 27 år och Strindberg 24 år. De färdas över en outforskad världsdel. De färdas i moln och stiltje och står till slut helt stilla. Redan tre dygn efter avfärd har den läckande vätgasballongen Örnen förlorat flygförmågan och sakta börjat sjunka till marken. Den enorma sidenballongen faller långsamt ihop och lägger sig som en jätteduk över packisen. Nu står expeditionsmedlemmarna på isen och precis allt omkring dem är vitt. Tre män med minimala kunskaper om arktiska förhållanden, iklädda yllekavajer och stickade vantar, befinner sig plötsligt i en vit mardröm. Ännu ovetandes om att de aldrig mer ska återvända till fast mark och familjen. Än idag är det ingen som egentligen vet vad som hände med Andrée, Frænkel och Strindberg mitt ute i Arktiska oceanen och på Vitön där deras kvarlevor hittades 1930. Bea Uusma berättar gripande och mycket personligt om Andrées polarexpedition, och att "Expeditionen" är en sann kärlekshistoria finns det absolut ingen tvekan om.

Hägring 38 av Kjell Westö.
Romanen utspelar sig när andra världskriget står för dörren. Huvudpersonen advokat Claes Thune är en man i karriären och i sina bästa år. Han är nyligen skild från sin älskade Gabi, och känner sig därför riktigt uppgiven, vilket avspeglar sig i hur han sköter sin advokatbyrå. Men tack vare söta, lojala Fru Wiik, hans nyanställda strikta sekreterare, med ett mörkt förflutet, håller både han själv och byrån näsan över vattenytan. Det som får Claes Thune någotsånär munter är de givande mötena med Onsdagsklubben, ett diskussionsforum för några prominenta herrar med inflytande. Herrarna träffas i syfte att ”bidraga till uppehållandet och fördjupandet av det politiska och kulturella samtalet på svenska i staden Helsingfors”. Man engagerar sig i utrikespolitik och följer med intresse och oro, men även gillande nationalsocialismen expansion och Hitlers despot- och förintelsepolitik. Det är också en berättelse om två väldigt ensamma människor och deras spirande vänskap. En mycket välskriven och intressant roman som innehåller allvar, spänning och humor och vars kärnpunkt känns mycket aktuell med tanke på världsläget.

Ru av Kim Thúy. Ru betyder vaggvisa eller ”att vagga” på vietnamesiska. Som vi alla är medvetna om är väldigt många medmänniskor i vår värld på flykt, och många livsöden famlar i stor ovisshet om framtiden. Boken Ru väcker tankar och är en stark berättelse om att tvingas lämna sin trygga miljö för det okända. Öppet och mycket personligt skildrar författaren Kim Thúy sin historia. De tidiga år i kommunismens Vietnam och flykten därifrån 1978 när hon var tio år. Hon berättar om sin barndom, familjen och om flyktinglägret i Malaysia, om livet i exil, och återkomsten till Vietnam som vuxen. Det är stundom en väldigt sorgsen berättelse men också en berättelse om hopp och kärlek, där Vietnams kvinnor får en särskild plats.

Den stora ätstörningen, maten, makten, miljön av Gunnar Rundgren och som handlar om livsmedelsförsörjningen på hela klotet, jordbrukets historia och särskilt den senare utvecklingen. Mycket fokus läggs på miljöfrågor som hur man kan kombinera jordbruk med naturvård och hur man kan minska behovet av fossila bränslen i jordbruket. Och inte minst, varför är maten så billig idag och vad kostar det? Resonemangen är belagda med tillförlitlig statistik. Man får ta del av tankar om framtidens mat, ska vi verkligen slakta kon, eller ska vi äta insekter istället? Jag vill rekommendera boken för att den är väldigt intresseväckande samtidig som den är lättillgänglig.

Något i mig skriker reträtt, kapitulera, åk hem, men är jag då beredd att betala priset? I vilken valuta? Solidaritetens och medmänsklighetens? Jag samlar mod och låter förtröstan leda mig i beslutet som måste fattas. Vi ska in i Afghanistan! Detta är ur boken Katastrofdoktorn - berättelser från fältet av Johan von Schreeb. Det är en oerhört gripande och omskakande skildring om den fruktansvärda verklighet som hundratusentals människor tvingas lever i varje dag, varje minut, varje sekund under samma stjärnhimmel som du och jag. Johan Von Schreeb berättar också om mod och medmänsklighet som trots total förödelse, ödeläggelse och död inger hopp och förtröstan om att det finns godhet i världen och kanske en ljusare framtid. Tillsammans med bland andra Hans Rosling, som avled i februari 2017, grundade Johan von Schreeb den svenska grenen av organisationen Läkare utan gränser.

Läs Lina Wolffs bok De polyglotta älskarna som vann Augustpriset 2016 i kategorin skönlitteratur. Polyglott står för flerspråkig. I denna något slingriga berättelse med flera dimensioner står mannens blick på kvinnan i fokus. Det handlar om lust, förälskelse och övergrepp. Ellinor kommer från en liten by i Skåne och längtar efter att möta kärleken. Hon bestämmer sig för att söka på nätet och i dejtingannonsen skriver hon; Jag är trettiosex år och söker en öm, men inte alltför öm man. Vad händer, jo hon hamnar rakt i famnen på en gift våldsman som utsätter henne för övergrepp. Lina Wolff säger i en intervju att visst är kärlek målet i berättelsen, men främst handlar det om lust och den djupa förvirringen på vägen dit, till kärleken…

Sommarboken av Tove Jansson som är en vacker berättelse om sommar, vemod och förväntan. ”Inte bara vedbacken utan hela ön låg i dimma och hade den speciella tystnaden som kan finnas vid havet i början av maj. Landskapet var bräddat av förväntan.” Sommarboken handlar om tre generationer som bor på en ö i skärgården i finska viken, det är Sophia, hennes pappa och farmor. Det är en ö full av små äventyr, och finns det inga äventyr så skapar man sina egna. Den röda tråden i berättelsen är vänskapen mellan generationerna, utbyte av erfarenheter och tankar om livet. ”Sydvästan susade lugnt och avlägset in över stränderna och omslöt öns medelpunkt som var gästrummet och vedbacken”....

Peter Gärdenfors är en känd lundaprofessor ikognitionsvetenskap, en vetenskap som studerar modeller för tänkande. I sin senaste bok Den svåra konsten att se sig själv tar han upp ett ständigt aktuellt och intressant spörsmål, vem är jag? En fråga som fascinerat människor i alla tider. Gärdenfors konstatera att jaget består av: utseendet, den bild vi får när vi speglar oss i andra, samt vår inre värld. Vidare understryker han betydelsen av den tekniska utvecklingen för vår jag-bild, inte bara den moderna tekniken utan även äldre uppfinningar som spegeln. Hm... här känns en dikt av Bertil Malmberg som en passande fortsatt tanke på det eviga spörsmålet, vem är jag?

Vem drömde mig?
Vem spelade mig?
Vem sjöng min sångs tonart?

Vem lånade mitt namn?
Vem iklädde sig min skugga?
Vem ropade ”jag” genom min mun?
Dikt av Bertil Malmberg(1889-1958)

Anna Dahlqvists bok Bara lite blod : ett reportage om mens och maktspeciellt angelägen. Bara lite blod är ett internationellt reportage om mens och handlar om rätten till hälsa, men också rätten till utbildning och mänskliga rättigheter. Det är en global föreställning om att mens inte får synas för att det förknippas med skam. När skammen dessutom kombineras med fattigdom blir den till en kollektiv katastrof som hindrar flickor från att gå i skolan och kvinnor från att arbeta. Anna Dahlqvist har intervjuat flickor och kvinnor i ibland annat Kenya och Uganda, där många berättar att det är självklart att torka mensskydd, som består av tygtrasor, under sängen. Då blir de inte heller torra, vilket betyder att risken ökar för olika underlivsinfektioner, som i sin tur är något som man inte har råd att behandla. Utan riktiga mensskydd, vatten, toaletter och kunskap nekas de som har mens tillgång till grundläggande rättigheter, vilket i sin tur leder till sämre förutsättningar till bra utbildning, som på sikt även försämrar landets ekonomiska utveckling.

Sofi Oksanens bok Norma från 2016. Historien har egentligen sin upprinnelse i den tyska sagan om Rapunzel av Bröderna Grimm som var Sofis första barnbok, och som fascinerade henne väldigt mycket. Rapunzel med sitt mycket långa hår, instängd i ett torn av en elak trollpacka. En dag kommer en prins om svingar sig upp till Rapunzel i hennes hår. Norma är en bok om dagens växande hårindustri, och om hur fattiga kvinnor tvingas säjer sitt hår får låga priser medan hårindustrin omsätter miljarder. Huvudpersonen Norma har ett väldigt ovanligt hår, det är tjockt och lockar sig och växer fullständigt hejdlöst, flera decimeter dagligen. Normas hår blir en juvel för hårindustrin. Håret har i långa tider haft stor betydelse, och idag kan ett enda av dina hårstrån avslöja allt om dig. Sofi Oksanen, född 1977, är en finsk författare och dramatiker som skrivit flera uppmärksammade boktitlar bland annat boken Utrensningen som tar upp ämnet trafficking. Berättelsen bygger på en vänskap mellan två kvinnor som livet varit hårdhänt mot.

Swingav Bengt Ohlsson. Hanna och Åke har varit ett par i nära tjugo år och känner att de behöver lite fart på sexlivet. Hanna får tips om en swingerklubb i stan där bästa väninnan varit med sin man. Tanken på att hennes bästa väninna har gått in i den främmande världen, och kommit tillbaka helskinnad, gör henne mer nyfiken. Det blir lätt att övertala Åke. De anländer till klubben, klär av sig och får på sig de vita armbanden som står för nybörjare. Väl vid baren börjar Hanna tveka. Hur skulle hon och Åke tas emot med sin försynta och praktiska sexualitet, skulle de bli utskrattade bland alla gummimasker och skålar med färgglada kondomer? Hennes kropp var ingen spänstig studsmatta, snarare något att bädda ner sig i, en nersutten soffa med smulor och fläckar. Även Åke kände sig osäker som om han hade en skylt runt halsen med swingers på. Mötet med de andra paren på klubben får till slut Hanna och Åke att slappna av. En av de yngre kvinnorna iakttar Åke mycket intensivt och djärvt. Hennes beslöjade och hungriga blickar kan inte misstolkas. Det ger honom studs i stegen, han har inget att skämmas för, tvärtom. Åke är ett naturbarn, Tarzan, apornas son... Bengt Ohlsson är definitivt rak på sak och hans humor är klockren.

Öar och Öighet av öbon och etnologiprofessorn Owe Ronström som har skrivit en underbar bok om öar och öighet, ett växande forskningsområde. Han är född och uppvuxen i Visby på Gotland och är verksam både vid Uppsala universitet och vid högskolan på Gotland. Boken bygger på ett forskningsprojekt om öar och öbor, där Ronström vill ge en bild av vad öar är och hur de gestaltas och representeras i västerländsk kultur. Ronström bjuder med läsaren på en resa i öarnas värld och belyser öhistorier och öprat från hela världen. Vi får en inblick i det positiva med ölivet såsom småskaligheten, närheten, värmen och gemenskapen. Han lyfter även fram motsatsen som inskränkthet, inavel och isolering. I boken möts olika vetenskaper som etnologi, geografi och filosofi samlade till en mycket tankeväckande och rolig betraktelse över det speciella med just öar och öighet.

Författaren och journalisten Janine di Giovanni är en av Europas mest erfarna krigskorrespondenter hon är född i USA och bosatt i Paris. Boken Demoner i dagsljus, memoarer om krig, kärlek och försoning är en sann historia som tar sin början 1993 mitt i belägringen av Sarajevo där Janine möter kärleken i fransmannen och fotografen Bruno och blir förälskad. Bruno var den absolut vackraste man hon någonsin mött, romantisk, impulsiv och rastlös som hon själv. Det kommer att gå flera år innan de träffas igen och arbetar då tillsammans i Afrika. Båda vill lämna det osäkra livet som krigskorrespondenter i svårt krigshärjade länder, där kaos, rädsla och död dominerar vardagen. Flytten går till Paris, de hittar sin drömlägenhet och får barn, men mardrömmar och tvångstankar tar ingen paus, även om platsen är trygg. Bruno förändras och alkoholen tar över, han blir en skugga, en chimär av sitt tidigare jag. Drömmen och längtan efter det vanliga familje- och vardagslivet krackelera och faller sönder.

Sent i September av Jujja Wieslander. Detta är ingen vanlig trädgårdsbok. Det är en bok om livet och trädgården, om det som lever, växer och dör. Jujja Wieslander bjuder hem läsaren till sin fina gård, där vi får följa med på en resa som omfamnar alla årstiderna. Här bor Jujja, hennes man och två katter. Gården är på över sextusen kvadratmeter och omfattar köksträdgård, örtagård, blommor, bärbuskar potatisland, ängar och lundar. Det är en vilsam betraktelse över vardagligheter, över det förgängliga i livet. Som det självklara, utan död inget liv, att det som dör ger liv åt det som ska födas. Ett kretslopp där ingenting försvinner utan bara ändrar skepnad och där vi själva också ingår. Texten är både poetisk och humoristisk och kombineras med många vackra illustrationer. Hösten känns plötsligt en smula ljusare…